Sätt färg på tillvaron!

Färg påverkar oss vare sig vi är medvetna om det eller inte. Våra associationer till färger kan influera vår sinnesstämning och vårt beteende. Kanske just därför är det lätt att bli osäker när det kommer till att inreda med något som utmanar den neutrala skalan. Vilka kulörer säger vad? Vilka passar egentligen ihop, och vad bör man tänka på när det kommer till färgsättning i offentliga miljöer?

Människans samspel med färger är en gren av psykologi som studerats i över 200 år. Man har bland annat kunnat se att hjärnan tolkar färger på ungefär samma sätt som språk, varför färgsättning ofta klassas som ickeverbal kommunikation.

Många av våra associationer till färger kommer från naturen. T.ex. har våra hjärnor via eld och vatten lärt sig associera rött med varmt och blått med kallt sen urminnes tider. Människan har också tilldelat färger särskilda egenskaper som ofta är djupt rotade i kulturen där man växer upp. Ta vitt som exempel. I västvärlden ges ofta vitt egenskaper som oskuldsfull och fredlig, samtidigt som färgen i Kina representerar sorg, en sinnesstämning västvärlden i sin tur förknippar med svart. Några andra vanliga tilldelade egenskaper för färger här i väst är: rött – passion och spänning; blått – förtroende och auktoritet; grönt – harmoni och miljö; gult – glädje och lekfullhet.

 

 

Färgsättning i offentliga miljöer

Att inreda med färg kan vara en stor utmaning. Särskilt i offentliga miljöer där många personer som alla har olika förutsättningar och smak vistas. Vi har pratat med Karl Johan Bertilsson, Creative Director på NCS Colour, företaget bakom färgsystemet Natural Colour System som bland annat stöttar designers och arkitekter inom färgkommunikation, om tips för färgsättning i offentliga miljöer:

– Offentliga miljöer är ett brett begrepp och det finns viktiga skillnader mellan att färgsätta ett sjukhus, ett kontor eller ett hotell till exempel. I sjukhusmiljöer måste trygghet och funktionalitet vara ledorden, medan det i kontorsmiljö handlar om effektivitet och tillhörighet, och på hotellet ska du känna dig som hemma. I alla offentliga miljöer bör vi arbeta mycket mer med färgens funktion. Vi kan till exempel använda mycket kontraster så att alla, även människor med olika funktionsvariationer, kan uppleva och förstå var golvet slutar och väggen börjar, var dörrar och nödutgångar finns, etc. Utmaningen är att kunna kombinera det estetiska uttrycket med färg och funktion.

Ett av de vanligaste misstagen när det kommer till färg och inredning är enligt Karl Johan att inte ta existerande färger i beaktning:

– En färg upplevs i princip aldrig ensam, utan lever alltid i ett sammanhang med många andra färger. Därför handlar det aldrig om att endast välja till exempel en väggfärg, utan om att förstå vilka andra färger som redan finns som vi inte kan ändra, så som på golv, dörrar eller soffan som vi inte vill byta ut. Vi bör alltid utgå ifrån hur kombinationen av alla färger kommer att bli. Det är också vanskligt att försöka välja samma färger på olika objekt i inredningen, det blir sällan snyggt eller bra, säger Karl Johan och fortsätter:

– Ytterligare en viktig faktor att ta i beaktning är ljuset i rummet och förstå hur det kommer att förändra upplevelsen av färgen. Den vanligaste färgen; vit, är exempelvis sällan helt vit, den har ofta en upplevd gulhet, blåhet, rödhet eller grönhet beroende på hur den producerats, vilket material det är och vilken typ av ljussättning eller glans materialet har. Någon typ av kontrast är ofta att föredra även om färgen kan ha likheter i kulörton eller nyans.

Vi har även talat med Dagny Thurmann Moe som driver KOI, en Olso-baserad färgstudio som främst arbetar med att utveckla färgplaner för stadsmiljöer, byggnadsfasader och interiörer i offentlig miljö. Hon är inne på samma spår:

– Färger i offentliga miljöer måste vara effektiva och riktade. Det innebär att de måste anpassas till målgruppen och förbättra kundupplevelsen. Här behöver vi utnyttja allt vi vet om hur färger påverkar upplevelsen av ett rum. Den största utmaningen med att använda färg i offentliga miljöer är att överväganden av underhålls- och rengöringsavdelningen har föregått de personer som faktiskt kommer att använda miljön.

 

 

Tankar om trender

Vilka färger är då bokstavligen på tapeten just nu? Vi låter Karl Johan svara på den frågan:

– Kommande års trendfärger är mindre djärva och kulörta än tidigare år och har en medveten variation av kulörer bestående av dovare nyanser, subtila pasteller, varm gråskala och mer djupblåtoner. Vi har även välkomnat färgen gul in i våra liv. Att inreda mer hållbart, miljömedvetet och genusneutralt blir allt viktigare, parallellt med att vi efterfrågar smarta tekniska lösningar samtidigt som vi värnar extra om vår integritet. Något som även reflekteras i trendfärgerna.

Färgtrender för offentlig miljö och hemmiljöer går ofta hand i hand, menar Karl Johan:

– I nuvarande och kommande trender är färgerna mer gångbara för både offentliga miljöer och för hemmet än på länge. Vi ser inte längre att det finns större skillnader mellan dessa. Nuvarande och kommande års trendfärger är som sagt mindre kulörta och passar därmed överallt.

Han vidareutvecklar resonemanget med att det som påverkar våra färgpreferenser egentligen är lika för alla miljöer, men att vikten av färgens funktion är större i offentliga miljöer:

– I hemmet prioriteras det estetiska, att färgsättningen upplevs vacker och trivsam. I en offentlig miljö måste vi även ha färgens olika funktioner i beaktning vilket gör att valet av färg inte bara kan baseras på trender, utan även på funktion och med tillräckliga kontraster för vägledning.

Dagny Thurmann-Moe håller med:

– Vilka färger som känns rätt för 2019 beror helt på funktionen. Färger är ett effektivt verktyg som måste användas korrekt. Vad som är trendigt är mindre viktigt. Målet är att färgerna ska hålla minst ett underhållsintervall, dvs. cirka 20 år. Det som känns rätt för 2019 är målgruppsanpassad färgsättning för interiörer, och en färgsättning med personlighet som bevarar platsidentiteten för arkitektur.

Dagny påpekar också avslutningsvis att det är hög tid att se över färgsättningen på arbetsplatser runt om i norden:

– Den vita/grå/svarta ”institutionsstilen” har avråtts ifrån från sedan 80-talet, och det är rätt och slätt märkligt att man inte har beaktat detta, utan fortfarande använder de färger vi fungerar som sämst att arbeta i.

Låt oss kontakta dig

Dela dina uppgifter så återkommer vi.

    Tack

    Vi återkommer till dig så snart vi kan.

    Till formuläret
    Hoppsan

    Ett fel har inträffat, var god försök igen.

    Till formuläret