Naturens eget supermaterial

Trä är ett material som inget annat. Det lever och andas, växer och krymper. Att tillverka möbler och inredning av trä är därmed en särpräglad konst, både för producenter och formgivare. Vi har pratat med Martin Johansson på Stolab, Johanna Vuorio på Nikari, och Jonas Forsman, frilansande designer, om charmen och utmaningarna med naturens eget supermaterial.

I trakten kring Smålandsstenar finns det gott om skog. Gran och tall dominerar men även bok, ek, ask och björk har stark representation. Intill floden Nissan, inte långt från gränserna till både Halland och Västra Götaland, ligger en fabrik med en trivsam doft som tar oss tillbaka till träslöjden i skolan. En fabrik där Stolab har bedrivit möbeltillverkning i över hundra år.

– Trä är något som alltid har funnits nära människan, särskilt för oss här i norden. Det är ingen råvara som förädlas fram i ett laboratorium utan man kan faktiskt se den med egna ögon i naturen. Jag tror att det skapar en speciell, naturlig koppling till materialet för oss människor.

Orden kommer från Martin Johansson. Han är VD på Stolab, och har kanske en ännu starkare koppling till trä än den han menar finns hos gemene man.

– När jag tar i trä får jag en känsla av att det är ett material som fungerar mot huden. Där metall kan kännas kallt och plast lite konstgjort, ger trä en varm och naturlig känsla. Hela den fysiska relationen till trä är väldigt trevlig.

Från skog till stol

Stolab har som sagt haft sin tillverkning på samma plats i över hundra år, och det var ingen slump att man hamnade just där. Produktionen av trämöbler börjar med arbetet i skogen, och i regionen kring Smålandsstenar fanns inte bara gott om kunskap, utan även gott om råvara. Träden fälls oftast på vintern då det är mindre vatten i trät, vilket gör det enklare att torka och få ner fuktkvoten i materialet. Och just fukt är en av de största utmaningarna när det kommer till att skapa trämöbler.

– Trä beter sig lite som hud, det sväller när det drar åt sig vatten. På en bordsskiva som är 1 meter bred kan måttet skilja 1 cm mellan sommar och vinter. Eller ta vår stol Lilla Åland som exempel. Om en svarvad detalj till ryggstödet är för fuktig när den monteras kommer den att torka när stolen placeras i torr inomhusluft. Det leder till att trädetaljen till slut blir för liten och plötsligt inte passar längre.

Efter avverkningen lufttorkas trät, och i många fall placeras det i torkugn för att nå ner till en fuktkvot på 7% – standarden för möbeltillverkning.

– Det är en viktig och ganska riskfylld process där man måste ha is i magen. Om man skyndar torkningen kan det leda till missfärgningar och sprickor.

Nästa steg är att såga upp materialet i mindre bitar som kallas för ämnen. Det är sedan dessa ämnen som sågas, fräses och bearbetas, för att till slut bli beståndsdelarna i en produkt. Det är här en träfabrikants allra största fiende börjar smyga i kulisserna. En fiende som är något av en motsats till fukt, nämligen eld.

– Det alla som jobbar med trä är mest rädda för är bränder. Högar med spån eller virvlar av trädamm är en stor antändningsrisk. Vi får jobba hårt i fabriken för att hålla arbetsmiljön säker och ordentlig. Stolab har överlevt två världskrig och ett antal globala ekonomiska kriser men brand är, och har alltid varit, det största hotet.

Olika träslag, olika egenskaper

Vilket träslag man väljer att jobba med kan ofta vara kulturellt betingat menar Martin, särskilt längre bak i tiden när många av dagens trämöbelproducenter startade sin tillverkning. Om en fabrik låg nära en barrskog så var det möbler av furu eller gran som formades på fabriksgolvet.

– På Stolab kommer vi från en tradition av björk. Vi har haft svensk tillverkning sedan starten och många sågverk i vår närhet jobbade med björk så det föll sig naturligt. Massiv björk går utmärkt att ytbehandla med olika kulörer, och träslaget har länge varit en favorit hos många, inte minst i offentliga miljöer. Det är ett segt, medelhårt virke som är elastiskt, och du kan använda klena dimensioner och ändå få ett hållbart material. Det är lättorkat och lättlimmat, men har en tendens att deformeras vid vissa böjningar.

Allt eftersom Stolab utvecklat sortimentet har man introducerat andra träslag i tillverkningen. Alla med sina individuella egenheter.

– Ek till exempel är tungt, starkt och hårt med en riktigt bra slitstyrka, men torkar långsamt och kan kräva stor omsorg att limma. Vilket material som väljs styrs av vilken produkt som ska tillverkas. För en bordsskiva eller något annat som behöver vara stabilt och motstå nötning kan ek vara perfekt. För en Wienerstol däremot kan ask vara ett bättre alternativ, då det är lättare att göra böjda profiler av än både ek och björk.

Virke från ett och samma träd kan också skilja sig åt. Martin brukar jämföra träråvara med köttdjur, och menar att även på den ekologiska, grönbetande kossan finns det både oxfilé och köttfärs. En liknelse som också täcker Stolabs återbruksarbete för att skapa nyproduktion på ett hållbart sätt:

– Vi vill ju bara använda oxfilén. Betraktaren kanske tänker ”trä som trä”, men det är stora skillnader. Detta tankesätt går igen i vår återvinning. En restaurang slänger inte en oxfilé som blir över, utan gör då en råbiff eller något utav det. På samma sätt använder vi spillmaterial som blivit över och gör något nytt av det.

 

 

Nordisk hantverkstradition

Vi lämnar Smålandsstenar för en stund och förflyttar oss dryga 80 mil nordost, tvärs över Östersjön, till sydvästra Finland och den lilla byn Fiskars. Här, i landets äldsta maskinverkstad, huserar Nikari som kombinerar traditionellt hantverk i trä med modern design.

Nikari startade 1967 i form av en enmansverkstad som drevs av en av Finlands mest kända möbelsnickare genom tiderna – Kari Virtanen. Skolad i traditionellt snickeri formade han företagets framtid i nära samarbete med sina två första kunder: arkitektikonen Alvar Aalto, och en av de ledande gestalterna inom finsk designhistoria, Kaj Franck. Kombinationen av traditionellt hantverk i massivt trä med det senaste inom design och arkitektur blev direkt en del av företagets filosofi. Nikari har sedan dess vuxit till en av nordens ledande producenter av möbler och inredning i trä, och samtidigt utbildare och värnare av nordiskt snickerihantverk.

– Utöver hantverk och modern design har vår filosofi alltid varit djupt rotad i hållbarhet och utbildning – att tillverka produkter med minimal miljöpåverkan och att hålla hantverkskunskapen levande i den moderna världen, berättar Johanna Vuorio, CEO på Nikari.

Samarbeten utifrån

Jasper Morrison, Louise Campbell, Alfredo Häberli och Harri Koskinen. Det är bara några namn från den imponerande förteckningen över designsamarbeten hos Nikari. Många av företagets produkter har designats av externa formgivare, där långt ifrån alla har förkunskaper av trä som material. Något som kan vara en stor utmaning för både producent och formgivare, men också något som kan ge exceptionella resultat menar Johanna:

– Trä är ett levande material, och formgivaren måste respektera dess egenskaper, styrkor och svagheter. Hänsyn måste tas till fysikens lagar för att kunna skapa en funktionell produkt. När en duktig och dedikerad formgivare förstår det kan slutresultatet bli riktigt inspirerande, kanske till och med en klassiker. Vi värdesätter skickliga yrkespersoner som kan förstå materialet och formge produkter som varar i tid, både tekniskt och estetiskt.

Tidlöst går före trend

Just den estetiska delen av inredningsdesign är som bekant ett område där trender och mode kan växla kraftigt från år till år. Det klassiska utseendet som möbler av trä många gånger besitter beskrivs ofta som tidlöst, och på Nikari lägger man inte allt för mycket tanke på att designen ska matcha en specifik trend, även om den naturligtvis ska kännas modern.

– Det handlar mer om att vi är nyfikna och intresserade av att förbättra de kollektioner vi har. Genom att samarbeta med olika talangfulla formgivare, med syftet att skapa någonting som är lite bättre än vad vi sett tidigare, hoppas vi skapa produkter som är tidlösa. Produkter som passar bra i olika omgivningar från olika tidsepoker, och som kan användas i århundraden framåt, säger Johanna och fortsätter:

– Vi har också märkt att hantverkstraditionen i vårt område tenderar att skänka något extra till produkterna. Det kan vara krökningsradien av ett hörn eller sammanfogningen av underredet på ett bord. Små detaljer som visar på det nordiska arvet i vårt hantverk.

Ett material i tiden

Kanske är det detta nordiska hantverksarv, tillsammans med närheten till skog som Martin Johansson nämner, som gjort produkter av trä så populära och uppskattade i Skandinavien? Johanna upplever att populariteten kring trämaterial går stadigt uppåt. En popularitet som på senare år även spritt sig till breddgrader längre från polcirkeln än våra, och som ofta går hand i hand med ett ökat intresse för hållbarhet.

– Det tycks finnas ett växande intresse för naturmaterial och för förnuftet i att använda dessa över hela världen. Vi är glada över det faktum att fler och fler bygger mer hållbart i nära samarbete med arkitekter för att skapa naturliga, hälsosamma och bekväma miljöer på kontor, skolor, hotell, restauranger… ja på allt egentligen! Kanske är tiden för snabba, syntetiska interiörer som slits och slängs en gång om året gradvis över, och istället koncentrerar vi oss på återvinning och att endast renovera när det är nödvändigt.

 

 

En designers synvinkel

Så här långt har vår resa gett oss perspektiv på tillverkning och hur producenter ser på materialet, men hur är det att som formgivare jobba med trä? För att få svar på detta styr vi tillbaka till Sverige för att landa i Göteborg. Här ligger Jonas Forsmans designstudio, där han tar fram produkter som förenar form med funktion, och där han gärna jobbar med trä.

En snabb titt på Jonas portfolio skvallrar om en imponerande mångsidighet. Allt från soffor och stolar till brandsläckare och babymonitorer har passerat studion. Listan på samarbeten är diger, där bland annat Moooi, Housegard och Innermost tar plats, och likaså listan på utmärkelser, som bland annat innehåller flertalet Red Dot Awards. Just nu är han aktuell med stolen Zoe för EFG, samt fåtöljen Evo, båda med trä som huvudmaterial.

– Jag började faktiskt min bana åt trähållet kan man säga. Som liten är trä ofta det första materialet man får jobba med. Jag täljde massvis med smörknivar under mina yngre dagar, skrattar Jonas och fortsätter:

– Det blev också mycket snickeri under min utbildning på Stenebyskolan. Man måste jobba mycket med trä för att känna in hur materialet fungerar. Det har sin egen vilja, och man måste vara kompis med träet, låta det vara med och bestämma.

Designprocessen

För Jonas, som även har en bakgrund inom industridesign, handlar processen ofta om att jobba ”inifrån och ut”, att spännande form kommer från en smart funktion. I den strategin handlar det om att använda material som passar för uppgiften.

– Detta har styrt mig över till trä många gånger, då det är ett flexibelt material med många fördelar. Förutom de rent utseendemässiga så har jag med trä en större möjlighet att faktiskt göra tester och prototyper själv än med andra material. En träprodukt får också en själ med åren, där ett märke blir till ett minne. Det är en stor anledning till att jag vill jobba mer och mer med trä. Produkterna blir långlivade och får en mer äkta känsla ju längre tiden går.

Mångsidigheten i Jonas arbete har lett till en erfarenhet av många olika typer av material. Även om grundstrategin i designprocessen ser likadan ut vare sig det gäller trä, plast, metall eller något annat, finns det vissa delar i angreppssättet som skiljer sig åt när det förstnämnda kommer in i bilden.

– Med trä är det lite lättare att hämta inspiration från traditionella, klassiska möbler. Jag vet att produkten kommer se fin ut och hålla även om 30 år, så jag försöker då ofta satsa på en mer tidlös design. Med trä tenderar jag också att bli mer detaljorienterad och vill lägga omtanke i varenda liten detalj.

Men med ett material som inte bara lever utan även har en egen vilja, tillkommer också utmaningar under arbetets gång.

– Man kan inte lösa precis allting med trä. Alltför tunna detaljer och alltför krökta smådelar går inte, då får man kombinera med andra material. Det går inte heller att få en riktigt bra stoppad känsla. Viss svikt finns i trät men vill man ha det mjukare får man plocka in textil.

Ju fler material desto större utmaningar

Dessa utmaningar var i högsta grad närvarande under formgivningen av fåtöljen Evo, som visats upp på mässor under våren. Fåtöljen är konstruerad med en solid trästomme, där en stickad textil spänns över sittytan för ökad komfort. För att fästa textilen krävdes små metalltrådar som inte varit möjliga att tillverka av trä.

– Grunden var ett hållbarhetstänk så trä kändes naturligt. Jag ville att fåtöljen skulle upplevas som en möbel i trä, med en komfortabel känsla utan stoppat material. Utmaningen blev då att hitta naturliga sätt att kombinera materialen. Hur spänner jag upp textilen? Hur håller jag den spänd under en lång tid? Hur gör jag det till ett snyggt möte mellan metall, textil och trä?

Många olika material betyder också ett komplext samarbete med olika leverantörer och fabriker, samtidigt som det kan försvåra återvinningen. Något som Jonas är noga med:

– Jag vill försöka minimera antalet material, och samtidigt isolera dem. Det är viktigt att trästommen får vara för sig, metallen för sig och så vidare, så att det blir en separerbar produkt där varje material kan återvinnas var och ett för sig.

 

 

En ljus framtid

När Jonas, Johanna och Martin avslutningsvis ombeds blicka framåt är de eniga: framtiden för trä som inredningsmaterial ser ljus ut. Alla tre har märkt av en positiv trend och menar att trä ligger helt rätt i tiden. Ur ett tillverkarperspektiv är den största utmaningen att få till råvaruförsörjningen så att bra trä finns att tillgå, menar Martin. Ett stort sug efter bygg- och konstruktionsvirke i Sverige och övriga Europa har lett till att sågverk inriktade på lövträd, blir färre och färre:

– Det kan bero på att vi är så få tillverkare av lövträmöbler i Sverige idag. Men själva synen på trä hos konsumenter blir bara mer och mer positiv. Det kan vi inte minst se genom att vi målar våra produkter allt mer sällan, och istället lackar eller oljar dem. Det verkar som att människor vill känna den där närheten till träden igen, säger Martin.

Johanna har också märkt av den positiva trenden, och när hon blickar framåt är hållbarhet och omtanke för miljön centrala delar i framtidsvisionen. En vision där ett naturmaterial som trä givetvis har en stark ställning:

– Jag hoppas att vi kommer få se kloka långsiktiga lösningar i bygg- och inredningsbranschen, där användandet och återanvändandet av naturmaterial sker på ett smart sätt. Trä, med dess naturliga egenskap att uppta koldioxid från atmosfären, är perfekt att använda i byggnader och möbler som kan nyttjas i århundraden framåt. Hälsosamma miljöer, naturliga material och arkitektur i mänsklig skala är intressanta möjligheter för framtiden, avslutar Johanna.

Miljön hamnar i fokus även för Jonas och han är enig med sina branschkollegor, framtiden för trä som inredningsmaterial ser ljus ut, inte minst om vi vill ha ett hållbart samhälle:

– Trä har varit på uppgång under många år och jag har svårt att se att det ska minska. När samhället blir mer och mer aktsamma om miljö och klimat blir trä ett naturligt val. Tänk bara, ett så pass starkt och formbart material som samtidigt slukar koldioxid – vår värsta miljöbov. Skulle man uppfinna materialet idag skulle man knappt kunna tro att det var sant!

Låt oss kontakta dig

Dela dina uppgifter så återkommer vi.

    Tack

    Vi återkommer till dig så snart vi kan.

    Till formuläret
    Hoppsan

    Ett fel har inträffat, var god försök igen.

    Till formuläret